<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga - Shivalli Brahmins</title>
	<atom:link href="https://shivallibrahmins.com/category/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://shivallibrahmins.com</link>
	<description>History, Traditions and much more</description>
	<lastBuildDate>Fri, 22 Jul 2022 15:23:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.1</generator>
	<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.72</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-72/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-72/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:30:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2661</guid>

					<description><![CDATA[<p>एषा ब्राह्मी स्थितिः पार्थ न एनं प्राप्य विमुह्यति । स्थित्वा अवस्यां अन्त कालॆ अपि ब्रह्म निर्वाणं ऋच्छति ॥ २.७२ ॥ ಏಷಾ ಬ್ರಾಹ್ಮೀ ಸ್ಥಿತಿಃ ಪಾರ್ಥ ನ ಏನಂ ಪ್ರಾಪ್ಯ ವಿಮುಹ್ಯತಿ &#124; ಸ್ಥಿತ್ವಾ ಅವಸ್ಯಾಂ ಅಂತ ಕಾಲೇ ಅಪಿ ಬ್ರಹ್ಮ ನಿರ್ವಾಣಂ ಋಚ್ಛತಿ &#124;&#124; ೨.೭೨ &#124;&#124; EShA brAhmee sthitiH pArtha na EnaM prApya vimuhyati &#124; sthitvA avasyAM aMta kAlE api brahma</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-72/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.72</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">एषा ब्राह्मी स्थितिः पार्थ न एनं प्राप्य विमुह्यति ।<br />
स्थित्वा अवस्यां अन्त कालॆ अपि ब्रह्म निर्वाणं ऋच्छति ॥ २.७२ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಏಷಾ ಬ್ರಾಹ್ಮೀ ಸ್ಥಿತಿಃ ಪಾರ್ಥ ನ ಏನಂ ಪ್ರಾಪ್ಯ ವಿಮುಹ್ಯತಿ |<br />
ಸ್ಥಿತ್ವಾ ಅವಸ್ಯಾಂ ಅಂತ ಕಾಲೇ ಅಪಿ ಬ್ರಹ್ಮ ನಿರ್ವಾಣಂ ಋಚ್ಛತಿ || ೨.೭೨ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">EShA brAhmee sthitiH pArtha na EnaM prApya vimuhyati |<br />
sthitvA avasyAM aMta kAlE api brahma nirvANaM RucChati || 2.72 ||</span></p>
<p>O Partha, this is the state in relation to the Brahman; having attained to this, he is not bewildered. Having continued in this state to the very last moment, he goes to Brahman that has no perishable body.</p>
<p>In case there is no prarabdha karma, he remembers the Lord at the last moment of departing from the body in which he has received the Lord&#8217;s grace, and goes to Heaven. Prarabdha not being exhausted, he will fall upon other births yet to be passed through and when it is completely exhausted, he attains to Heaven.</p>
<p>The END of &#8220;sAnkhya yOga&#8221;, the Second Chapter of Sri Bhagavad Geeta</p>
<p><span style="color: #ff6600">|| shree bhArateeramaNa mukhyaprANAntargata shree kRuShNArpaNamastu ||</span></p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-72/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.72</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-72/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.71</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-71/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-71/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:29:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2659</guid>

					<description><![CDATA[<p>विहाय कामान् यः सर्वान् पुमान् चरति निःस्पृहः । निर्ममः निरहङ्कारः सः शान्तिं अधिगच्छति ॥ २.७१ ॥ ವಿಹಾಯ ಕಾಮಾನ್ ಯಃ ಸರ್ವಾನ್ ಪುಮಾನ್ ಚರತಿ ನಿಃಸ್ಪೃಹಃ &#124; ನಿರ್ಮಮಃ ನಿರಹಂಕಾರಃ ಸಃ ಶಾಂತಿಂ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ &#124;&#124; ೨.೭೧ &#124;&#124; vihAya kAmAn yaH sarvAn pumAn charati niHspRuhaH &#124; nirmamaH nirahaMkAraH saH shAMtiM adhigacChati &#124;&#124; 2.71 &#124;&#124; He who, loosed from prohibited wishes, from</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-71/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.71</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">विहाय कामान् यः सर्वान् पुमान् चरति निःस्पृहः ।<br />
निर्ममः निरहङ्कारः सः शान्तिं अधिगच्छति ॥ २.७१ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ವಿಹಾಯ ಕಾಮಾನ್ ಯಃ ಸರ್ವಾನ್ ಪುಮಾನ್ ಚರತಿ ನಿಃಸ್ಪೃಹಃ |<br />
ನಿರ್ಮಮಃ ನಿರಹಂಕಾರಃ ಸಃ ಶಾಂತಿಂ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ || ೨.೭೧ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">vihAya kAmAn yaH sarvAn pumAn charati niHspRuhaH |<br />
nirmamaH nirahaMkAraH saH shAMtiM adhigacChati || 2.71 ||</span></p>
<p>He who, loosed from prohibited wishes, from the fancy of being the absolute master and the absolute agent, experiences all the objects of senses without any attachment, he is the man who attains to perfect bliss.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-71/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.71</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-71/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.70</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-70/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-70/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:28:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2657</guid>

					<description><![CDATA[<p>आपूर्यमाणं अचल प्रतिष्ठं समुद्रं आपः प्रविशन्ति यद्वत् । तद्वत् कामाः यं प्रविशन्ति सर्वॆ सः शान्तिं आप्नॊति न काम कामी ॥ २.७० ॥ ಆಪೂರ್ಯಮಾಣಂ ಅಚಲ ಪ್ರತಿಷ್ಠಂ ಸಮುದ್ರಂ ಆಪಃ ಪ್ರವಿಶಂತಿ ಯದ್ವತ್ &#124; ತದ್ವತ್ ಕಾಮಾಃ ಯಂ ಪ್ರವಿಶಂತಿ ಸರ್ವೇ ಸಃ ಶಾಂತಿಂ ಆಪ್ನೋತಿ ನ ಕಾಮ ಕಾಮೀ &#124;&#124; ೨.೭೦ &#124;&#124; ApUryamANaM achala pratiShThaM samudraM ApaH pravishaMti yadvat &#124; tadvat kAmAH yaM</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-70/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.70</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">आपूर्यमाणं अचल प्रतिष्ठं समुद्रं आपः प्रविशन्ति यद्वत् ।<br />
तद्वत् कामाः यं प्रविशन्ति सर्वॆ सः शान्तिं आप्नॊति न काम कामी ॥ २.७० ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಆಪೂರ್ಯಮಾಣಂ ಅಚಲ ಪ್ರತಿಷ್ಠಂ ಸಮುದ್ರಂ ಆಪಃ ಪ್ರವಿಶಂತಿ ಯದ್ವತ್ |<br />
ತದ್ವತ್ ಕಾಮಾಃ ಯಂ ಪ್ರವಿಶಂತಿ ಸರ್ವೇ ಸಃ ಶಾಂತಿಂ ಆಪ್ನೋತಿ ನ ಕಾಮ ಕಾಮೀ || ೨.೭೦ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ApUryamANaM achala pratiShThaM samudraM ApaH pravishaMti yadvat |<br />
tadvat kAmAH yaM pravishaMti sarvE saH shAMtiM ApnOti na kAma kAmee || 2.70 ||</span></p>
<p>Though various rivers carry their waters to it, the ocean ever remains the same without showing any increase; nor does it show any decrease when rivers cease to flow in; nor does the ocean seem concerned with the supply.</p>
<p>Likewise, no change comes upon the wise man who seems to enjoy the objects of senses, but he is neither delighted with them, nor depressed for want of them. He surely attains everlasting bliss in the Heaven</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-70/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.70</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-70/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.69</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-69/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-69/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:27:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2655</guid>

					<description><![CDATA[<p>या निशा सर्व भूतानां तस्यां जागर्ति संयमी । यस्यां जाग्रति भूतानि सा निशा पश्यतः मुनॆः ॥ २.६९ ॥ ಯಾ ನಿಶಾ ಸರ್ವ ಭೂತಾನಾಂ ತಸ್ಯಾಂ ಜಾಗರ್ತಿ ಸಂಯಮೀ &#124; ಯಸ್ಯಾಂ ಜಾಗ್ರತಿ ಭೂತಾನಿ ಸಾ ನಿಶಾ ಪಶ್ಯತಃ ಮುನೇಃ &#124;&#124; ೨.೬೯ &#124;&#124; yA nishA sarva bhUtAnAM tasyAM jAgarti saMyamee &#124; yasyAM jAgrati bhUtAni sA nishA pashyataH munEH &#124;&#124; 2.69 &#124;&#124; In</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-69/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.69</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">या निशा सर्व भूतानां तस्यां जागर्ति संयमी ।<br />
यस्यां जाग्रति भूतानि सा निशा पश्यतः मुनॆः ॥ २.६९ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಯಾ ನಿಶಾ ಸರ್ವ ಭೂತಾನಾಂ ತಸ್ಯಾಂ ಜಾಗರ್ತಿ ಸಂಯಮೀ |<br />
ಯಸ್ಯಾಂ ಜಾಗ್ರತಿ ಭೂತಾನಿ ಸಾ ನಿಶಾ ಪಶ್ಯತಃ ಮುನೇಃ || ೨.೬೯ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">yA nishA sarva bhUtAnAM tasyAM jAgarti saMyamee |<br />
yasyAM jAgrati bhUtAni sA nishA pashyataH munEH || 2.69 ||</span></p>
<p>In respect of that which is the night to all beings, the man of self-restraint keeps awake; in respect of which the beings are awake, that is the night of the contemplating sage who sees the Lord.</p>
<p>That which is unperceived of all other beings, i.e., the Lord&#8217;s glory, which beings do not see at all, as if in deep sleep; the sage is always seeing it directly and never loses sight of it.</p>
<p>But in respect of the objects of senses, the beings are always devoted to them; whereas a sage is so much deep in meditation and occupied with the Blissful sight of the glorious Lord that he does not think of them at all.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-69/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.69</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-69/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.68</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-68/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-68/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:26:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2653</guid>

					<description><![CDATA[<p>तस्मात् यस्य महाबाहॊ निगृहीतानि सर्वशः । इन्द्रियाणि इन्द्रियार्थॆभ्यः तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता ॥ २.६८ ॥ ತಸ್ಮಾತ್ ಯಸ್ಯ ಮಹಾಬಾಹೋ ನಿಗೃಹೀತಾನಿ ಸರ್ವಶಃ &#124; ಇಂದ್ರಿಯಾಣಿ ಇಂದ್ರಿಯಾರ್ಥೇಭ್ಯಃ ತಸ್ಯ ಪ್ರಜ್ಞಾ ಪ್ರತಿಷ್ಠಿತಾ &#124;&#124; ೨.೬೮ &#124;&#124; tasmAt yasya mahAbAhO nigRuheetAni sarvashaH &#124; iMdriyANi iMdriyaarthEbhyaH tasya praj~jA pratiShThitA &#124;&#124; 2.68 &#124;&#124; Therefore, O mighty armed warrior, of whom the senses are all withdrawn from</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-68/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.68</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">तस्मात् यस्य महाबाहॊ निगृहीतानि सर्वशः ।<br />
इन्द्रियाणि इन्द्रियार्थॆभ्यः तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता ॥ २.६८ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ತಸ್ಮಾತ್ ಯಸ್ಯ ಮಹಾಬಾಹೋ ನಿಗೃಹೀತಾನಿ ಸರ್ವಶಃ |<br />
ಇಂದ್ರಿಯಾಣಿ ಇಂದ್ರಿಯಾರ್ಥೇಭ್ಯಃ ತಸ್ಯ ಪ್ರಜ್ಞಾ ಪ್ರತಿಷ್ಠಿತಾ || ೨.೬೮ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">tasmAt yasya mahAbAhO nigRuheetAni sarvashaH |<br />
iMdriyANi iMdriyaarthEbhyaH tasya praj~jA pratiShThitA || 2.68 ||</span></p>
<p>Therefore, O mighty armed warrior, of whom the senses are all withdrawn from their objects, of him the wisdom becomes steadfast</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-68/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.68</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-68/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.67</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-67/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-67/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:25:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2651</guid>

					<description><![CDATA[<p>इन्द्रियाणां हि चरतां यत् मनः अनुविधीयतॆ । तत् अस्य हरति प्रज्ञां वायुः नावं इव अम्भसि ॥ २.६७ ॥ ಇಂದ್ರಿಯಾಣಾಂ ಹಿ ಚರತಾಂ ಯತ್ ಮನಃ ಅನುವಿಧೀಯತೇ &#124; ತತ್ ಅಸ್ಯ ಹರತಿ ಪ್ರಜ್ಞಾಂ ವಾಯುಃ ನಾವಂ ಇವ ಅಂಭಸಿ &#124;&#124; ೨.೬೭ &#124;&#124; iMdriyANAM hi charatAM yat manaH anuvidheeyatE &#124; tat asya harati praj~jAM vAyuH nAvaM iva aMbhasi &#124;&#124; 2.67 &#124;&#124; That</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-67/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.67</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">इन्द्रियाणां हि चरतां यत् मनः अनुविधीयतॆ ।<br />
तत् अस्य हरति प्रज्ञां वायुः नावं इव अम्भसि ॥ २.६७ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಇಂದ್ರಿಯಾಣಾಂ ಹಿ ಚರತಾಂ ಯತ್ ಮನಃ ಅನುವಿಧೀಯತೇ |<br />
ತತ್ ಅಸ್ಯ ಹರತಿ ಪ್ರಜ್ಞಾಂ ವಾಯುಃ ನಾವಂ ಇವ ಅಂಭಸಿ || ೨.೬೭ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">iMdriyANAM hi charatAM yat manaH anuvidheeyatE |<br />
tat asya harati praj~jAM vAyuH nAvaM iva aMbhasi || 2.67 ||</span></p>
<p>That the mind is made to follow the wandering senses sends his understanding adrift, even as the wind does the vessel upon the waters</p>
<p>The mind is naturally constituted to follow the lead of the senses. It is the constitution that allows the true conclusions of the shastras to slip easily from his mind; it even prevents the rising of such conclusive knowledge; and the little that may find place in it cannot be useful in promoting meditation and thereby obtaining direct perception, in the absence of control</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-67/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.67</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-67/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.66</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-66/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-66/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:24:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2649</guid>

					<description><![CDATA[<p>न अस्ति बुद्धिः अयुक्तस्य न च अयुक्तस्य भावना । न च अभावयतः शान्तिः अशान्तस्य कुतः सुखम् ॥ २.६६ ॥ ನ ಅಸ್ತಿ ಬುದ್ಧಿಃ ಅಯುಕ್ತಸ್ಯ ನ ಚ ಅಯುಕ್ತಸ್ಯ ಭಾವನಾ &#124; ನ ಚ ಅಭಾವಯತಃ ಶಾಂತಿಃ ಅಶಾಂತಸ್ಯ ಕುತಃ ಸುಖಮ್ &#124;&#124; ೨.೬೬ &#124;&#124; na asti buddhiH ayuktasya na cha ayuktasya bhAvanA &#124; na cha abhAvayataH shAMtiH ashAMtasya kutaH sukham &#124;&#124;</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-66/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.66</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">न अस्ति बुद्धिः अयुक्तस्य न च अयुक्तस्य भावना ।<br />
न च अभावयतः शान्तिः अशान्तस्य कुतः सुखम् ॥ २.६६ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ನ ಅಸ್ತಿ ಬುದ್ಧಿಃ ಅಯುಕ್ತಸ್ಯ ನ ಚ ಅಯುಕ್ತಸ್ಯ ಭಾವನಾ |<br />
ನ ಚ ಅಭಾವಯತಃ ಶಾಂತಿಃ ಅಶಾಂತಸ್ಯ ಕುತಃ ಸುಖಮ್ || ೨.೬೬ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">na asti buddhiH ayuktasya na cha ayuktasya bhAvanA |<br />
na cha abhAvayataH shAMtiH ashAMtasya kutaH sukham || 2.66 ||</span></p>
<p>Contemplation is not possible for him who does not restrain the mind; for him who does not contemplate, direct perception does not arise; for him who has not gained the direct perception, release is impossible; without release, whence is happiness?</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-66/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.66</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-66/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.65</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-65/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-65/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:23:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2647</guid>

					<description><![CDATA[<p>प्रसादॆ सर्वदुःखानां हानिः अस्य उपजायतॆ । प्रसन्नचॆतसः हि अशु बुद्धिः परि-अवतिष्ठतॆ ॥ २.६५ ॥ ಪ್ರಸಾದೇ ಸರ್ವದುಃಖಾನಾಂ ಹಾನಿಃ ಅಸ್ಯ ಉಪಜಾಯತೇ &#124; ಪ್ರಸನ್ನಚೇತಸಃ ಹಿ ಅಶು ಬುದ್ಧಿಃ ಪರಿ-ಅವತಿಷ್ಠತೇ &#124;&#124; ೨.೬೫ &#124;&#124; prasAdE sarvaduHkhAnAM hAniH asya upajAyatE &#124; prasannachEtasaH hi ashu buddhiH pari-avatiShThatE &#124;&#124; 2.65 &#124;&#124; Serenity rising, the extinction of all his miseries comes about; for, the perception</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-65/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.65</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">प्रसादॆ सर्वदुःखानां हानिः अस्य उपजायतॆ ।<br />
प्रसन्नचॆतसः हि अशु बुद्धिः परि-अवतिष्ठतॆ ॥ २.६५ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಪ್ರಸಾದೇ ಸರ್ವದುಃಖಾನಾಂ ಹಾನಿಃ ಅಸ್ಯ ಉಪಜಾಯತೇ |<br />
ಪ್ರಸನ್ನಚೇತಸಃ ಹಿ ಅಶು ಬುದ್ಧಿಃ ಪರಿ-ಅವತಿಷ್ಠತೇ || ೨.೬೫ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">prasAdE sarvaduHkhAnAM hAniH asya upajAyatE |<br />
prasannachEtasaH hi ashu buddhiH pari-avatiShThatE || 2.65 ||</span></p>
<p>Serenity rising, the extinction of all his miseries comes about; for, the perception of him who is of a serene mind soon becomes steadied.</p>
<p>Here the order of facts is:<br />
(1) Serenity of mind<br />
(2) Clear and uninterrupted perception of the Brahman<br />
(3) Direct realization of the nature and glory of the Lord<br />
(4) Extinction of all miseries</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-65/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.65</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-65/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.64</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-64/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-64/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:22:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2645</guid>

					<description><![CDATA[<p>ರಾಗದ್ವೇಷ ವಿಮುಕ್ತೈಃ ತು ವಿಷಯಾನ್ ಇಂದ್ರಿಯೈಃ ಚರನ್ &#124; ಆತ್ಮವಶೈಃ ವಿಧೇಯ ಆತ್ಮಾ ಪ್ರಸಾದಂ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ &#124;&#124; ೨.೬೪ &#124;&#124; रागद्वॆष विमुक्तैः तु विषयान् इंद्रियैः चरन् । आत्मवशैः विधॆय आत्मा प्रसादं अधिगच्छति ॥ २.६४ ॥ rAgadvESha vimuktaiH tu viShayAn iMdriyaiH charan &#124; AtmavashaiH vidhEya AtmA prasAdaM adhigacChati &#124;&#124; 2.64 &#124;&#124; But he who with the senses free of Like and</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-64/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.64</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">ರಾಗದ್ವೇಷ ವಿಮುಕ್ತೈಃ ತು ವಿಷಯಾನ್ ಇಂದ್ರಿಯೈಃ ಚರನ್ |<br />
ಆತ್ಮವಶೈಃ ವಿಧೇಯ ಆತ್ಮಾ ಪ್ರಸಾದಂ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ || ೨.೬೪ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">रागद्वॆष विमुक्तैः तु विषयान् इंद्रियैः चरन् ।<br />
आत्मवशैः विधॆय आत्मा प्रसादं अधिगच्छति ॥ २.६४ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">rAgadvESha vimuktaiH tu viShayAn iMdriyaiH charan |<br />
AtmavashaiH vidhEya AtmA prasAdaM adhigacChati || 2.64 ||</span></p>
<p>But he who with the senses free of Like and Dislike and obedient to self (him) experiences their objects, finds an obedient mind and attains serenity of mind.</p>
<p>Like and Dislikes not prompting the senses, the mind becomes manageable. When the mind is at the disposal of the self, it is evident, the senses also become obedient to the self. To say that these are under his control means that they cannot throw him into agitation</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-64/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.64</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-64/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.62 &#038; 2.63</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-62-2-63/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-62-2-63/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[info]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Nov 2010 09:21:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 2 - sAnkhya yOga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=2643</guid>

					<description><![CDATA[<p>ध्यायतः विषयान् पुंसः सङ्गः तॆषु उपजायतॆ । सङ्गात् सञ्जायतॆ कामः कामात् क्रॊधः अभिजायतॆ ॥ २.६२ ॥ क्रॊधात् भवति सम्मॊहः सम्मॊहात् स्मृतिविभ्रमः । स्मृतिभ्रंशात् बुद्धिनाशः बुद्धिनाशात् प्रणश्यति ॥ २.६३ ॥ ಧ್ಯಾಯತಃ ವಿಷಯಾನ್ ಪುಂಸಃ ಸಂಗಃ ತೇಷು ಉಪಜಾಯತೇ &#124; ಸಂಗಾತ್ ಸಂಜಾಯತೇ ಕಾಮಃ ಕಾಮಾತ್ ಕ್ರೋಧಃ ಅಭಿಜಾಯತೇ &#124;&#124; ೨.೬೨ &#124;&#124; ಕ್ರೋಧಾತ್ ಭವತಿ ಸಮ್ಮೋಹಃ ಸಮ್ಮೋಹಾತ್ ಸ್ಮೃತಿವಿಭ್ರಮಃ &#124; ಸ್ಮೃತಿಭ್ರಂಶಾತ್ ಬುದ್ಧಿನಾಶಃ ಬುದ್ಧಿನಾಶಾತ್ ಪ್ರಣಶ್ಯತಿ</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-62-2-63/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.62 & 2.63</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">ध्यायतः विषयान् पुंसः सङ्गः तॆषु उपजायतॆ ।<br />
सङ्गात् सञ्जायतॆ कामः कामात् क्रॊधः अभिजायतॆ ॥ २.६२ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">क्रॊधात् भवति सम्मॊहः सम्मॊहात् स्मृतिविभ्रमः ।<br />
स्मृतिभ्रंशात् बुद्धिनाशः बुद्धिनाशात् प्रणश्यति ॥ २.६३ ॥</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಧ್ಯಾಯತಃ ವಿಷಯಾನ್ ಪುಂಸಃ ಸಂಗಃ ತೇಷು ಉಪಜಾಯತೇ |<br />
ಸಂಗಾತ್ ಸಂಜಾಯತೇ ಕಾಮಃ ಕಾಮಾತ್ ಕ್ರೋಧಃ ಅಭಿಜಾಯತೇ || ೨.೬೨ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಕ್ರೋಧಾತ್ ಭವತಿ ಸಮ್ಮೋಹಃ ಸಮ್ಮೋಹಾತ್ ಸ್ಮೃತಿವಿಭ್ರಮಃ |<br />
ಸ್ಮೃತಿಭ್ರಂಶಾತ್ ಬುದ್ಧಿನಾಶಃ ಬುದ್ಧಿನಾಶಾತ್ ಪ್ರಣಶ್ಯತಿ || ೨.೬೩ ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">dhyAyataH viShayAn puMsaH saMgaH tEShu upajAyatE |<br />
saMgAt saMjAyatE kAmaH kAmAt krOdhaH abhijAyatE || 2.62 ||</span></p>
<p><span style="color: #ff6600">krOdhAt bhavati sammOhaH sammOhAt smRutivibhramaH |<br />
smRutibhraMshAt buddhinAshaH buddhinAshAt praNashyati || 2.63 ||</span></p>
<p>In him who ponders on the objects of senses, an attachment to them is formed; from the attachment arises desire; from desire arises anger.</p>
<p>From anger results wrong wish; from wrong wish, forgetfulness; from forgetfulness, loss of judgment; from loss of judgment he perishes.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-62-2-63/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 2.62 & 2.63</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-2-sankhya-yoga/bhagavadgeeta-verse-2-62-2-63/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
