<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga - Shivalli Brahmins</title>
	<atom:link href="https://shivallibrahmins.com/category/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://shivallibrahmins.com</link>
	<description>History, Traditions and much more</description>
	<lastBuildDate>Fri, 22 Jul 2022 15:23:29 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.1</generator>
	<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.29</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-29/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-29/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:13:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3024</guid>

					<description><![CDATA[<p>भॊक्तारं यज्ञ तपसां सर्व लॊक महॆश्वरम् । सुहृदं सर्व भूतानां ज्ञात्वा मां शान्तिम् ऋच्छति ॥ ५.२९ ॥ ಭೋಕ್ತಾರಂ ಯಜ್ಞ ತಪಸಾಂ ಸರ್ವ ಲೋಕ ಮಹೇಶ್ವರಮ್ &#124; ಸುಹೃದಂ ಸರ್ವ ಭೂತಾನಾಂ ಜ್ಞಾತ್ವಾ ಮಾಂ ಶಾತಿಮ್ ಋಚ್ಛತಿ &#124;&#124; ೫.೨೯ &#124;&#124; bhOktAraM yaj~ja tapasAM sarva lOka mahEshvaram &#124; suhRudaM sarva bhUtAnAM j~jAtvA mAM shAntim RucChati &#124;&#124; 5.29 &#124;&#124; Having known Me to</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-29/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.29</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">भॊक्तारं यज्ञ तपसां सर्व लॊक महॆश्वरम् ।<br />
सुहृदं सर्व भूतानां ज्ञात्वा मां शान्तिम् ऋच्छति ॥ ५.२९ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಭೋಕ್ತಾರಂ ಯಜ್ಞ ತಪಸಾಂ ಸರ್ವ ಲೋಕ ಮಹೇಶ್ವರಮ್ |<br />
ಸುಹೃದಂ ಸರ್ವ ಭೂತಾನಾಂ ಜ್ಞಾತ್ವಾ ಮಾಂ ಶಾತಿಮ್ ಋಚ್ಛತಿ || ೫.೨೯ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">bhOktAraM yaj~ja tapasAM sarva lOka mahEshvaram |<br />
suhRudaM sarva bhUtAnAM j~jAtvA mAM shAntim RucChati || 5.29 || </span></p>
<p>Having known Me to be the One to whom all sacrifices and austerities are intended, the One great Ruler of all the worlds, the One benefactor of all beings, he achieves Me, the source of eternal peace and happiness.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-29/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.29</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-29/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.27,5.28</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-275-28/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-275-28/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:11:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3022</guid>

					<description><![CDATA[<p>स्पर्शान् कृत्वा बहिः बाह्यान् चक्षुः च एव अन्तरॆ भ्रुवॊः । प्राण अपानौ समौ कृत्वा नासाभ्यन्तर चारिणौ ॥ ५.२७ ॥ यत इन्द्रिय मनः बुद्धिः मुनिः मॊक्ष परायणः । विगत इच्छा भय क्रॊधः यः सदा मुक्त एव सः ॥ ५.२८ ॥ ಸ್ಪರ್ಶಾನ್ ಕೃತ್ವಾ ಬಹಿಃ ಬಾಹ್ಯಾನ್ ಚಕ್ಷುಃ ಚ ಏವ ಅಂತರೇ ಭ್ರುವೋಃ &#124; ಪ್ರಾಣ ಅಪಾನೌ ಸಮೌ ಕೃತ್ವಾ ನಾಸಾಭ್ಯಂತರ ಚಾರಿಣೌ</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-275-28/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.27,5.28</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">स्पर्शान् कृत्वा बहिः बाह्यान् चक्षुः च एव अन्तरॆ भ्रुवॊः ।<br />
प्राण अपानौ समौ कृत्वा नासाभ्यन्तर चारिणौ ॥ ५.२७ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">यत इन्द्रिय मनः बुद्धिः मुनिः मॊक्ष परायणः ।<br />
विगत इच्छा भय क्रॊधः यः सदा मुक्त एव सः ॥ ५.२८ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಸ್ಪರ್ಶಾನ್ ಕೃತ್ವಾ ಬಹಿಃ ಬಾಹ್ಯಾನ್ ಚಕ್ಷುಃ ಚ ಏವ ಅಂತರೇ ಭ್ರುವೋಃ |<br />
ಪ್ರಾಣ ಅಪಾನೌ ಸಮೌ ಕೃತ್ವಾ ನಾಸಾಭ್ಯಂತರ ಚಾರಿಣೌ || ೫.೨೭ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಯತ ಇಂದ್ರಿಯ ಮನಃ ಬುದ್ಧಿಃ ಮುನಿಃ ಮೋಕ್ಷ ಪರಾಯಣಃ |<br />
ವಿಗತ ಇಚ್ಛಾ ಭಯ ಕ್ರೋಧಃ ಯಃ ಸದಾ ಮುಕ್ತ ಏವ ಸಃ || ೫.೨೮ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">sparshAn kRutvA bahiH bAhyAn chakShuH cha eva antarE bhruvOH |<br />
prANa apAnau samau kRutvA nAsAbhyantara chAriNau || 5.27 || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">yata indriya manaH buddhiH muniH mOkSha parAyaNaH |<br />
vigata icChA bhaya krOdhaH yaH sadA mukta eva saH || 5.28 || </span></p>
<p>Having made the external contacts purely external and fixed the sight only between the eyebrows, and having balanced praaNa apaana that are passing through the nostrils,</p>
<p>The contemplatist who intent upon release, has controlled his mind, reason and other senses, and who is always free from desire, fear and anger, he is certainly the released one.<br />
In these two verses Lord Krishna describes the perfected method of meditation for achieving moksha or release from the material existence. The method commences by turning inward with the mind away from all external sense objects associated with sight, sound, taste, smell and touch. Then one fixes the vision internally between the eyebrows; simultaneously and slowly controlling the inhalation and exhalation; and pausing in between the two states, in kumbhaka.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-275-28/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.27,5.28</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-275-28/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.26</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-26/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-26/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:06:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3020</guid>

					<description><![CDATA[<p>कामक्रॊध विमुक्तानां यतीनां यतचॆतसाम् । अभितः ब्रह्मनिर्वाणं वर्ततॆ विदित आत्मनाम् ॥ ५.२६ ॥ ಕಾಮಕ್ರೋಧ ವಿಮುಕ್ತಾನಾಂ ಯತೀನಾಂ ಯತಚೇತಸಾಮ್ &#124; ಅಭಿತಃ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಂ ವರ್ತತೇ ವಿದಿತ ಆತ್ಮನಾಮ್ &#124;&#124; ೫.೨೬ &#124;&#124; kAmakrOdha vimuktAnAM yateenAM yatachEtasAm &#124; abhitaH brahmanirvANaM vartatE vidita AtmanAm &#124;&#124; 5.26 &#124;&#124; For those who are free from love and hate, who are striving for it, and have</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-26/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.26</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">कामक्रॊध विमुक्तानां यतीनां यतचॆतसाम् ।<br />
अभितः ब्रह्मनिर्वाणं वर्ततॆ विदित आत्मनाम् ॥ ५.२६ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಕಾಮಕ್ರೋಧ ವಿಮುಕ್ತಾನಾಂ ಯತೀನಾಂ ಯತಚೇತಸಾಮ್ |<br />
ಅಭಿತಃ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಂ ವರ್ತತೇ ವಿದಿತ ಆತ್ಮನಾಮ್ || ೫.೨೬ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">kAmakrOdha vimuktAnAM yateenAM yatachEtasAm |<br />
abhitaH brahmanirvANaM vartatE vidita AtmanAm || 5.26 || </span></p>
<p>For those who are free from love and hate, who are striving for it, and have restrained the mind and have known the Atman, Brahman is present at all times and in all places.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-26/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.26</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-26/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.25</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-25/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-25/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:05:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3018</guid>

					<description><![CDATA[<p>लभन्ते ब्रह्मनिर्वाणम् ऋषयः क्षीणकल्मषाः । छिन्न द्वैधा यतात्मानः सर्वभूतहितॆ रताः ॥ ५.२५ ॥ ಲಭಂತೆ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಮ್ ಋಷಯಃ ಕ್ಷೀಣಕಲ್ಮಷಾಃ &#124; ಛಿನ್ನ ದ್ವೈಧಾ ಯತಾತ್ಮಾನಃ ಸರ್ವಭೂತಹಿತೇ ರತಾಃ &#124;&#124; ೫.೨೫ &#124;&#124; labhante brahmanirvANam RuShayaH kSheeNakalmaShAH &#124; Chinna dvaidhA yatAtmAnaH sarvabhUtahitE ratAH &#124;&#124; 5.25 &#124;&#124; Cutting away from doubt and misapprehension, with the mind extended and controlled and bent upon seeking</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-25/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.25</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">लभन्ते ब्रह्मनिर्वाणम् ऋषयः क्षीणकल्मषाः ।<br />
छिन्न द्वैधा यतात्मानः सर्वभूतहितॆ रताः ॥ ५.२५ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಲಭಂತೆ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಮ್ ಋಷಯಃ ಕ್ಷೀಣಕಲ್ಮಷಾಃ |<br />
ಛಿನ್ನ ದ್ವೈಧಾ ಯತಾತ್ಮಾನಃ ಸರ್ವಭೂತಹಿತೇ ರತಾಃ || ೫.೨೫ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">labhante brahmanirvANam RuShayaH kSheeNakalmaShAH |<br />
Chinna dvaidhA yatAtmAnaH sarvabhUtahitE ratAH || 5.25 || </span></p>
<p>Cutting away from doubt and misapprehension, with the mind extended and controlled and bent upon seeking the good of all beings, the wise who are absolved of sins perceive the Brahman.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-25/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.25</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-25/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.24</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-24/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-24/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:03:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3016</guid>

					<description><![CDATA[<p>यः अन्तः सुखः अन्तः आरामः तथा अन्तः ज्यॊतिः एव यः । सः यॊगी ब्रह्मनिर्वाणं ब्रह्मभूतः अधिगच्छति ॥ ५.२४ ॥ ಯಃ ಅಂತಃ ಸುಖಃ ಅಂತಃ ಆರಾಮಃ ತಥಾ ಅಂತಃ ಜ್ಯೋತಿಃ ಏವ ಯಃ &#124; ಸಃ ಯೋಗೀ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಂ ಬ್ರಹ್ಮಭೂತಃ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ &#124;&#124; ೫.೨೪ &#124;&#124; yaH antaH sukhaH antaH ArAmaH tathA antaH jyOtiH eva yaH &#124; saH yOgI brahmanirvANaM brahmabhUtaH adhigacChati &#124;&#124;</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-24/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.24</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">यः अन्तः सुखः अन्तः आरामः तथा अन्तः ज्यॊतिः एव यः ।<br />
सः यॊगी ब्रह्मनिर्वाणं ब्रह्मभूतः अधिगच्छति ॥ ५.२४ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಯಃ ಅಂತಃ ಸುಖಃ ಅಂತಃ ಆರಾಮಃ ತಥಾ ಅಂತಃ ಜ್ಯೋತಿಃ ಏವ ಯಃ |<br />
ಸಃ ಯೋಗೀ ಬ್ರಹ್ಮನಿರ್ವಾಣಂ ಬ್ರಹ್ಮಭೂತಃ ಅಧಿಗಚ್ಛತಿ || ೫.೨೪ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">yaH antaH sukhaH antaH ArAmaH tathA antaH jyOtiH eva yaH |<br />
saH yOgI brahmanirvANaM brahmabhUtaH adhigacChati || 5.24 || </span></p>
<p>He who finds happiness within, who finds delight within, and who finds light within, only he the yogi, having taken his stand on Brahman goes to Brahman.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-24/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.24</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-24/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.23</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-23/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-23/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:02:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3014</guid>

					<description><![CDATA[<p>शक्नॊति इह एव यः सॊढुं प्राक् शरीर विमॊक्षनात् । कामक्रॊध उद्भवं वॆगं सः युक्तः सः सुखी नरः ॥ ५.२३ ॥ ಶಕ್ನೋತಿ ಇಹ ಏವ ಯಃ ಸೋಢುಂ ಪ್ರಾಕ್ ಶರೀರ ವಿಮೋಕ್ಷನಾತ್ &#124; ಕಾಮಕ್ರೋಧ ಉದ್ಭವಂ ವೇಗಂ ಸಃ ಯುಕ್ತಃ ಸಃ ಸುಖೀ ನರಃ &#124;&#124; ೫.೨೩ &#124;&#124; shaknOti iha eva yaH sODhuM prAk shareera vimOkShanAt &#124; kAmakrOdha udbhavaM vEgaM saH yuktaH saH</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-23/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.23</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">शक्नॊति इह एव यः सॊढुं प्राक् शरीर विमॊक्षनात् ।<br />
कामक्रॊध उद्भवं वॆगं सः युक्तः सः सुखी नरः ॥ ५.२३ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಶಕ್ನೋತಿ ಇಹ ಏವ ಯಃ ಸೋಢುಂ ಪ್ರಾಕ್ ಶರೀರ ವಿಮೋಕ್ಷನಾತ್ |<br />
ಕಾಮಕ್ರೋಧ ಉದ್ಭವಂ ವೇಗಂ ಸಃ ಯುಕ್ತಃ ಸಃ ಸುಖೀ ನರಃ || ೫.೨೩ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">shaknOti iha eva yaH sODhuM prAk shareera vimOkShanAt |<br />
kAmakrOdha udbhavaM vEgaM saH yuktaH saH sukhee naraH || 5.23 || </span></p>
<p>He who, while here alone (in the human body itself), that is, before leaving the body, able to beat up against the perturbation that arises from love or hate − he has yoga, he is the happy man</p>
<p>Hence it is clear that one should make every endeavor, after the moral strength, necessary for enduring the tempt of passions</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-23/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.23</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-23/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.22</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-22/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-22/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 11:01:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3012</guid>

					<description><![CDATA[<p>यॆ हि संस्पर्शजाः भॊगाः दुःखयॊनय एव तॆ । आद्यन्तवन्तः कौन्तॆय न तॆषु रमतॆ बुधः ॥ ५.२२ ॥ ಯೇ ಹಿ ಸಂಸ್ಪರ್ಶಜಾಃ ಭೋಗಾಃ ದುಃಖಯೋನಯ ಏವ ತೇ &#124; ಆದ್ಯಂತವಂತಃ ಕೌಂತೇಯ ನ ತೇಷು ರಮತೇ ಬುಧಃ &#124;&#124; ೫.೨೨ &#124;&#124; yE hi saMsparshajAH bhOgAH duHkhayOnaya eva tE &#124; AdyantavantaH kauntEya na tEShu ramatE budhaH &#124;&#124; 5.22 &#124;&#124; Whatever enjoyments or pleasures</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-22/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.22</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">यॆ हि संस्पर्शजाः भॊगाः दुःखयॊनय एव तॆ ।<br />
आद्यन्तवन्तः कौन्तॆय न तॆषु रमतॆ बुधः ॥ ५.२२ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಯೇ ಹಿ ಸಂಸ್ಪರ್ಶಜಾಃ ಭೋಗಾಃ ದುಃಖಯೋನಯ ಏವ ತೇ |<br />
ಆದ್ಯಂತವಂತಃ ಕೌಂತೇಯ ನ ತೇಷು ರಮತೇ ಬುಧಃ || ೫.೨೨ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">yE hi saMsparshajAH bhOgAH duHkhayOnaya eva tE |<br />
AdyantavantaH kauntEya na tEShu ramatE budhaH || 5.22 || </span></p>
<p>Whatever enjoyments or pleasures that result from the contact of objects are all simply the source of misery, since these have a beginning and an end. O Kunti&#8217;s son, the wise man does not take delight in them.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-22/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.22</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-22/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.21</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-21/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-21/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 10:56:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3009</guid>

					<description><![CDATA[<p>बाह्य स्पर्षॆषु असक्तात्मा विन्दति आत्मनि यत् सुखम् । सः ब्रह्मयॊग युक्तात्मा सुखम् अक्षयम् अश्नुतॆ ॥ ५.२१ ॥ ಬಾಹ್ಯ ಸ್ಪರ್ಷೇಷು ಅಸಕ್ತಾತ್ಮಾ ವಿಂದತಿ ಆತ್ಮನಿ ಯತ್ ಸುಖಮ್ &#124; ಸಃ ಬ್ರಹ್ಮಯೋಗ ಯುಕ್ತಾತ್ಮಾ ಸುಖಮ್ ಅಕ್ಷಯಮ್ ಅಶ್ನುತೇ &#124;&#124; ೫.೨೧ &#124;&#124; bAhya sparShEShu asaktAtmA vindati Atmani yat sukham &#124; saH brahmayOga yuktAtmA sukham akShayam ashnutE &#124;&#124; 5.21 &#124;&#124; What blessedness he feels</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-21/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.21</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">बाह्य स्पर्षॆषु असक्तात्मा विन्दति आत्मनि यत् सुखम् ।<br />
सः ब्रह्मयॊग युक्तात्मा सुखम् अक्षयम् अश्नुतॆ ॥ ५.२१ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಬಾಹ್ಯ ಸ್ಪರ್ಷೇಷು ಅಸಕ್ತಾತ್ಮಾ ವಿಂದತಿ ಆತ್ಮನಿ ಯತ್ ಸುಖಮ್ |<br />
ಸಃ ಬ್ರಹ್ಮಯೋಗ ಯುಕ್ತಾತ್ಮಾ ಸುಖಮ್ ಅಕ್ಷಯಮ್ ಅಶ್ನುತೇ || ೫.೨೧ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">bAhya sparShEShu asaktAtmA vindati Atmani yat sukham |<br />
saH brahmayOga yuktAtmA sukham akShayam ashnutE || 5.21 || </span></p>
<p>What blessedness he feels in his self whose mind is not entangled in the external contacts, he enjoys that blessedness as imperishable when his mind is given to the meditation on Brahman</p>
<p>That is,<br />
Even in samsara the individual who is capable of practising the simple means of remembering the Lord and renouncing the attachment, becomes happy; then it is but natural that he who is practising the most efficacious means for contemplating the Lord, attains to Moksha and other blessed states and it is a certainty.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-21/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.21</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-21/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.20</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-20/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-20/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 10:52:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3007</guid>

					<description><![CDATA[<p>न प्रहृष्यॆत् प्रियं प्राप्य न उद्विजॆत् प्राप्य च अप्रियम् । स्थिरबुद्धिः असम्मूढः ब्रह्मवित् ब्रह्मणि स्थितः ॥ ५.२० ॥ ನ ಪ್ರಹೃಷ್ಯೇತ್ ಪ್ರಿಯಂ ಪ್ರಾಪ್ಯ ನ ಉದ್ವಿಜೇತ್ ಪ್ರಾಪ್ಯ ಚ ಅಪ್ರಿಯಮ್ &#124; ಸ್ಥಿರಬುದ್ಧಿಃ ಅಸಮ್ಮೂಢಃ ಬ್ರಹ್ಮವಿತ್ ಬ್ರಹ್ಮಣಿ ಸ್ಥಿತಃ &#124;&#124; ೫.೨೦ &#124;&#124; na prahRuShyEt priyaM prApya na udvijEt prApya cha apriyam &#124; sthirabuddhiH asammUDhaH brahmavit brahmaNi sthitaH &#124;&#124; 5.20 &#124;&#124; With</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-20/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.20</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">न प्रहृष्यॆत् प्रियं प्राप्य न उद्विजॆत् प्राप्य च अप्रियम् ।<br />
स्थिरबुद्धिः असम्मूढः ब्रह्मवित् ब्रह्मणि स्थितः ॥ ५.२० ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ನ ಪ್ರಹೃಷ್ಯೇತ್ ಪ್ರಿಯಂ ಪ್ರಾಪ್ಯ ನ ಉದ್ವಿಜೇತ್ ಪ್ರಾಪ್ಯ ಚ ಅಪ್ರಿಯಮ್ |<br />
ಸ್ಥಿರಬುದ್ಧಿಃ ಅಸಮ್ಮೂಢಃ ಬ್ರಹ್ಮವಿತ್ ಬ್ರಹ್ಮಣಿ ಸ್ಥಿತಃ || ೫.೨೦ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">na prahRuShyEt priyaM prApya na udvijEt prApya cha apriyam |<br />
sthirabuddhiH asammUDhaH brahmavit brahmaNi sthitaH || 5.20 || </span></p>
<p>With settled thought, free from delusion, knowing Brahman and always contemplating Brahman, one should not be filled with exultation on coming by what is favorable (which leads to pleasure), nor become agitated on coming by what is unfavorable (which leads to pain or sorrow).</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-20/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.20</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-20/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.19</title>
		<link>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-19/</link>
					<comments>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-19/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ranjith]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Jul 2011 10:50:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Bhagavadgeeta Chapter 5 – Sanyasa Yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://shivallibrahmins.com/?p=3005</guid>

					<description><![CDATA[<p>इह एव तैः जितः सर्गः यॆषां साम्यॆ स्थितं मनः । निर्दॊषं हि समं ब्रह्म तस्मात् ब्रह्मणि तॆ स्थिताः ॥ ५.१९ ॥ ಇಹ ಏವ ತೈಃ ಜಿತಃ ಸರ್ಗಃ ಯೇಷಾಂ ಸಾಮ್ಯೇ ಸ್ಥಿತಂ ಮನಃ &#124; ನಿರ್ದೋಷಂ ಹಿ ಸಮಂ ಬ್ರಹ್ಮ ತಸ್ಮಾತ್ ಬ್ರಹ್ಮಣಿ ತೇ ಸ್ಥಿತಾಃ &#124;&#124; ೫.೧೯ &#124;&#124; iha eva taiH jitaH sargaH yEShAM sAmyE sthitaM manaH &#124; nirdOShaM hi samaM</p>
<p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-19/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.19</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff6600">इह एव तैः जितः सर्गः यॆषां साम्यॆ स्थितं मनः ।<br />
निर्दॊषं हि समं ब्रह्म तस्मात् ब्रह्मणि तॆ स्थिताः ॥ ५.१९ ॥ </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">ಇಹ ಏವ ತೈಃ ಜಿತಃ ಸರ್ಗಃ ಯೇಷಾಂ ಸಾಮ್ಯೇ ಸ್ಥಿತಂ ಮನಃ |<br />
ನಿರ್ದೋಷಂ ಹಿ ಸಮಂ ಬ್ರಹ್ಮ ತಸ್ಮಾತ್ ಬ್ರಹ್ಮಣಿ ತೇ ಸ್ಥಿತಾಃ || ೫.೧೯ || </span></p>
<p><span style="color: #ff6600">iha eva taiH jitaH sargaH yEShAM sAmyE sthitaM manaH |<br />
nirdOShaM hi samaM brahma tasmAt brahmaNi tE sthitAH || 5.19 || </span></p>
<p>Those who perceive Brahman, though present in all things, is always perfect, is unmixed with or unaffected by prakriti, obtain wisdom and thereby release in the very life in which such a vision has arisen.</p><p>The post <a href="https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-19/">ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಶ್ಲೋಕ 5.19</a> first appeared on <a href="https://shivallibrahmins.com">Shivalli Brahmins</a>.</p>]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://shivallibrahmins.com/bhagavadgeeta-verses/chapter-5-sanyasa-yoga/bhagavadgeeta-verse-5-19/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
